Från självtvivel till självkänsla

Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende

Självkänsla blandas ofta ihop med begreppet självförtroende, men de berör inte riktigt samma saker. Medan självkänslan är grundläggande och mer stabil över olika situationer handlar självförtroendet om vår tilltro att klara av olika specifika saker. Exempelvis kan man ha en god självkänsla, men dåligt självförtroende när det kommer till en aktivitet som man inte provat tidigare, vilket är naturligt när man saknar erfarenhet. Man kan också ha en svag självkänsla generellt, samtidigt som man har hög tilltro till sin förmåga att göra vissa saker, exempelvis prestera på arbetet. Att ha gott självförtroende inför olika situationer och aktiviteter i sitt liv är positivt, men det hjälper inte till att stärka den där grundläggande känslan av att jag som person inte duger som jag är.

Prestationsbaserad självkänsla

Om man saknar en god självkänsla är det vanligt att man utvecklar det som kallas för prestationsbaserad självkänsla. Med det avses att ens självkänsla i hög grad påverkas av hur man presterar och vad man får för respons på sina prestationer från andra människor, vilket i förlängningen innebär att man utvecklar en känslighet för andra människors åsikter och därmed kan få svårare att stå fast vid sig själv. Vid prestationsbaserad självkänsla upplever man därför att man måste leverera och åstadkomma saker för att känna att man duger, och att det är lyckade prestationer som ger en ens värde.

Det är mycket vanligt att personer som kämpar med utmattning har en prestationsbaserad självkänsla i grunden. I dessa fall gör svårigheter med gränssättning och oförmåga att uppleva tillräckligt värde utan prestationerna att man inte lyckas bromsa i tid – ibland trots att man vet mycket om utmattning och återhämtning, och därmed borde ha rätt verktyg för att kunna göra det.

Även den prestationsbaserade självkänslan utvecklas i relation till andra människor, med start i vår barndom och våra tidiga relationer. När det kommer till prestationsbaserad självkänsla handlar det om att vi inte fått känna oss tillräckligt sedda, bekräftade och accepterade för dem vi är. Det är vanligt att personer som utvecklat en svag självkänsla av prestationsbaserad karaktär saknar en tillräckligt trygg anknytning.

Hur utvecklas självkänslan?

Självkänslan börjar att utvecklas i samspel till omgivningen och de relationer man har under uppväxten. Om andra bemöter en på ett sätt som signalerar att ens känslor och tankar är viktiga, och att man är värdefull och ska respekteras, så lär man sig att förhålla sig till sig själv på samma sätt. De flesta människor har erfarenhet av att ha fått sårande kommentarer eller att ha uteslutits ur en social gemenskap vid något eller flera tillfällen, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till en svag självkänsla. Om man däremot utsätts för systematiska eller upprepade sådana handlingar eller händelser riskerar självkänslan att bli låg och sårbar – detta eftersom vi lär oss om oss själva i relation till andra människor. Att ha svag självkänsla är fullt naturligt om man har erfarenhet av att inte känna sig värdefull i andras ögon, och inte något som är ens eget fel. Om man inte får möjlighet att stärka självkänslan genom positiva erfarenheter, i livet i allmänhet eller genom psykoterapi, består den dåliga självkänslan oftast även när man är vuxen.

Självmedkänsla

Något som är vanligt hos personer med dålig självkänsla är att de också har svårt med självmedkänsla, det vill säga att vara medkännande gentemot sig själva och det de kämpar med. Många är duktiga på att känna medkänsla för andra människors svårigheter och lidande, men saknar förmåga att se på sig själva med acceptans och värme. Att man har svårt med detta är också oftast helt förståeligt utifrån att man i samspelet med andra lärt sig att man inte duger, behöver prestera bättre, inte slappna av, vara starkare och så vidare. Många med svag självkänsla känner igen sig i att de har en inre kritiker som fortsätter att säga sådana saker till en även när andra inte längre gör det. Den inre kritikern, det vill säga bristen på självmedkänsla, upprätthåller den svaga självkänslan och det psykiska lidandet.

Självmedkänsla kallas på engelska för self-compassion, och kan både användas som ett verktyg i vardagen och som terapeutisk metod. I vardagen handlar det om att försöka medvetandegöra sig själv på sin självkritik, bemöta sig själv på samma sätt som man hade bemött någon annan, se likheterna mellan det man själv respektive andra kämpar med för att sträva efter mänsklig gemenskap snarare än att man är ensam och oduglig. Det kan exempelvis handla om att inledningsvis inte döma sig själv för att man har bristande självkänsla, utan att acceptera det och att man gör så gott man kan utifrån de förutsättningar man fått. I psykoterapi kan du få hjälp att utforska självmedkänsla, och bemöta självkritiken, tillsammans med din terapeut.

Hur vi kan hjälpa dig

Till skillnad från självförtroende där det handlar om att öva upp sin förmåga att göra olika saker så är det inte lika tydligt hur man går tillväga för att stärka sin svaga självkänsla. Beroende på vad det är som gjort att man utvecklat en svag självkänsla kan man behöva olika typer av stöd. För vissa personer kan det hjälpa att fokusera på att umgås med personer som gör att man mår bra, öva på att stå upp för sig själv och påminna sig själv om sina styrkor.

Andra kan behöva hjälp i terapi för att reparera och stärka självet i en trygg relation.

I terapin jobbar vi på olika sätt med att förstå självkänslans betydelse och vad just du behöver för att stärka upp dig själv. Teman som inre kritiker, självattack och anknytning är vanliga.

Vårt team består av legitimerade psykologer och psykoterapeuter med stor erfarenhet av att hjälpa människor med olika former av inre svårigheter. Utbildningar som finns representerade i vår gemensamma utbildningsbakgrund är bland andra ISTDP, DBT och MBT.

Så funkar det

1. 01

   Boka ett kostnadsfritt samtal

   Börja med att boka ett kostnadsfritt matchningssamtal. Om det inte finns någon tillgänglig tid som passar dig är du välkommen att höra av dig till oss via vårt kontaktformulär eller mail så ordnar vi med det. Under samtalet får du beskriva din situation och det du funderar över att ta hjälp med. Tillsammans diskuterar vi om vi är rätt plats för dig och hur vi bäst kan hjälpa dig.

2. 02

   Vi matchar dig med rätt psykolog eller psykoterapeut

   Om du kommer fram till att du vill prova att komma till oss, och vi gör bedömningen av att vi är lämpliga, kommer vi att fördela dig till den i vårt behandlingsteam vi tror passar dig bäst. Självklart är du välkommen att komma med önskemål och reflektioner om vad du tror passar. Vi är måna om att matchningen ska bli bra för dig och erbjuder därför en matchningsgaranti som innebär att du kostnadsfritt kan begära att matchas om till en ny terapeut efter första besöket.

   Du erbjuds då en ny terapeut och behöver inte betala för första besöket hos denne.

3. 03

   Påbörja resan mot ett lugnare, mer autentiskt och mindre begränsat liv

   Efter att vi fördelat dig till en psykolog kommer du bli kontaktad för tidsbokning och psykoterapin kan börja. Vi finns som mottagning alltid tillgängliga för alla våra klienter och du är alltid välkommen att återkomma via kontaktformulär, mail eller telefon om du har synpunkter eller frågor.

Vanliga frågor

Hur vet jag om jag behöver terapi?+

Det avgör du själv. Vi diskuterar gärna tillsammans med dig i ett kostnadsfritt matchningssamtal.

Hur snabbt kan jag få en tid?+

Vi erbjuder oftast en tid inom två veckor från ditt kostnadsfria matchningssamtal. Ofta kan vi erbjuda en tid snabbare än så.

Är samtalen konfidentiella?+

Ja. Alla som arbetar hos oss har tystnadsplikt och vi delar inte journalsystem med andra vårdgivare.

Vi hjälper dig

Du är välkommen att boka ett kostnadsfritt matchningssamtal så kan vi undersöka hur vi kan hjälpa dig med din självkänsla.

Boka kostnadsfritt matchningssamtal