Sexolog i Stockholm — sexualiteten får ta plats här
Kanske har lusten förändrats, kroppen börjat kännas svår att lita på eller sex blivit något du undviker fast du saknar närheten. På Emotivums sexologimottagning i Stockholm får frågor om sexualitet tas på allvar utan att skiljas från känslor, relationer och resten av livet.
Du kan komma själv eller tillsammans med en partner. Vi tar emot på Kungsholmen och digitalt, och matchar dig med en terapeut utifrån frågan du vill undersöka och hur du vill arbeta.
Det här är Emotivums sexologimottagning i Stockholm
Hos oss möter du leg. psykologer och leg. psykoterapeuter med sexologisk kompetens. Det betyder att vi kan arbeta både med ett avgränsat sexuellt problem och med de känslomässiga eller relationella sammanhang som problemet hör ihop med.
Du behöver inte veta om det du upplever är tillräckligt eller vad det ska kallas. Ett första samtal kan användas till att sätta ord på frågan och känna efter vilken sorts kontakt som skulle passa.
Vad kan du söka en sexolog för?
Lust som förändrats eller försvunnit
Du kanske saknar lust, känner mer eller mindre lust än en partner eller inte längre känner igen din egen sexualitet. Läs vidare om sexlust eller kvinnlig lust.
Erektion, orgasm och prestation
När sex blir förknippat med kontroll, oro eller krav kan kroppen kännas som något som ska klara ett prov. Läs mer om erektionsproblem och manlig prestation.
Smärta och kroppsliga hinder
Underlivssmärta, samlagssmärta eller annan fysisk smärta kan påverka både sexualiteten och sättet att närma sig intimitet.
Relationer och olika behov
Ni kanske längtar efter olika saker, har svårt att prata om sex eller har tappat ett sätt att mötas. Då kan även parterapi vara en möjlig väg.
Sexuella trauman
Tidigare övergrepp eller andra svåra erfarenheter kan påverka trygghet, gränser, lust och närhet.
Identitet, läggning och tändningsmönster
Du kan vilja utforska sexuell identitet, läggning eller tändningsmönster som väcker oro, skam eller frågor.
Efter prostatacancer
Förändringar efter behandling för prostatacancer kan väcka både kroppsliga, sexuella och relationella frågor.
Om du inte känner igen dig i exemplen är du ändå välkommen att höra av dig. Sexualitet är personligt, och det som är svårt behöver inte passa in i en färdig kategori.
Hur går sexologisk psykoterapi till?
Sexologisk psykoterapi kan vara problemfokuserad eller mer undersökande. Ibland går det att avgränsa arbetet kring en särskild situation. Ibland behöver ni också följa trådar till relationer, självkänsla, känslor, tidigare erfarenheter eller vad som händer i kroppen.
Samtalen kan innehålla utforskande frågor och överenskomna övningar, beroende på vad du söker hjälp för. Upplägget formas tillsammans med behandlaren och behöver kunna förändras när ni förstår mer.
När kroppen också behöver undersökas
Sexuella svårigheter kan ha fysiska orsaker. Vid exempelvis smärta eller nytillkomna kroppsliga förändringar kan medicinsk bedömning därför vara viktig. Psykoterapin ersätter inte den bedömningen, men kan ge rum åt hur svårigheten påverkar dig och dina relationer.
När någon tydlig fysisk förklaring saknas kan psykologiska och relationella perspektiv hjälpa till att göra problemet mer begripligt. Ofta finns flera trådar samtidigt, och de behöver inte sorteras färdigt innan du söker.
Själv eller tillsammans med en partner?
Du kan träffa en sexolog på egen hand när frågan främst handlar om din kropp, identitet, historia eller upplevelse. Om svårigheten uppstår mellan er kan gemensamma samtal vara mer relevanta. I matchningssamtalet kan ni undersöka vilket format som verkar rimligt att börja med.
Ett varsamt första steg
Det kostnadsfria matchningssamtalet är till för att du ska få beskriva det du söker med de ord du har. Du behöver inte berätta mer än du vill, och du behöver inte bestämma dig för fortsatt terapi i samtalet.
En av våra terapeuter hjälper dig att undersöka vilken behandlare och form som kan passa. Att boka kan vara ett sätt att ge sexualiteten samma omsorg som andra delar av livet — utan krav på att redan veta vart samtalet ska leda.
- Kliniskt granskad av
- Anna Luthander, leg. psykolog
- Senast sakgranskad