Kraftfullhet och skörhet – emotionell instabilitet
Emotionell instabilitet, med starka känslopåslag och svårigheter i relationer, är något som många kan känna igen sig i, i olika grad. Man kan se på emotionell instabilitet som ett spektrum – för vissa fungerar livet ganska bra trots instabiliteten, och för andra blir problemen mer begränsande. En hög känslighet kan upplevas både som en tillgång och en svårighet. I bästa fall kan vi använda oss av vår känslighet för att bättre förstå och hjälpa oss själva och andra. Men om en hög känslighet bemöts som icke-önskvärd, och individen blir skrämd eller skuldbelagd för den, förstärks känsligheten och kan bli till ett hinder. Boka ett kostnadsfritt matchningssamtal med oss så undersöker vi tillsammans om vi kan vara ett stöd för dig i din önskan om ett liv med bättre relationer och självkänsla.
Starka känslopåslag
Personer med emotionell instabilitet reagerar med starka känslor i många olika situationer. Det är vanligt att uppleva att känslorna styr en och att det är svårt att kontrollera hur man agerar. Man kanske gör eller säger saker som man senare ångrar. Vid känslomässig instabilitet upplever man att det är svårt att kombinera känsla och tanke, och att känslorna tar över. Många känslor kan upplevas svåra, vilket kan leda till att man pendlar mellan starka känslopåslag och en känslomässig avstängdhet. Ofta har man svårt att lita på de egna känslorna.
Relationssvårigheter
Många personer med emotionell instabilitet har erfarenhet av att andra har gått över deras gränser. Det kan handla om fysiskt eller psykiskt våld, eller om sexuella övergrepp. När andra människor har svikit blir en naturlig följd att det är svårt att lita på andra. Men bristen på tillit hindrar en från att skapa trygga, varaktiga relationer. Det blir svårt att sätta gränser och att uttrycka vad man behöver i relationer.
Varför får man emotionell instabilitet?
Idag är de flesta överens om att emotionell instabilitet uppkommer som en kombination av medfödda faktorer och omgivningsfaktorer. Det finns troligtvis temperamentsegenskaper som förklarar delar av varför en person utvecklar emotionell instabilitet. Samtidigt spelar det stor roll hur omgivningen bemöter individens känslighet, för hur individen senare kommer klara av att hantera den.
På senare tid har man börjat se på känslomässig instabilitet som något som kan orsakas av trauma. En enskild svår händelse behöver inte leda till det, men när man upplever upprepade stressande händelser kan känslomässig instabilitet utvecklas. Särskilt skadligt tänker man att det är när det är en anknytningsperson – den person som ska kunna ge tröst och stöd - som bidrar till den känslomässiga stressen.
Vad som upplevs som traumatiskt är olika för olika personer. Vissa personer är med om svåra händelser utan att utveckla känslomässig instabilitet, medan andra kan utveckla symtomen vid vad som utifrån sett verkar vara mildare händelser.
Våra anknytningsmönster grundläggs i barndomen. Som barn är vi beroende av de vuxna som tar hand om oss. De kallas för våra anknytningspersoner. Det lilla barnet kan inte själv bringa ordning i allt som det upplever - barnet behöver en vuxen person som speglar upplevelsen och hjälper barnet att förstå sig självt. När anknytningspersonen kan leva sig in i barnets upplevelse och trösta när det behövs, läggs grunden för en trygg anknytning. När anknytningspersonen istället avvisar, skuldbelägger, försummar eller skrämmer barnet, kan anknytningen bli otrygg.
Anknytningsmönstret kan utvecklas i tryggare eller otryggare riktning beroende på senare relationserfarenheter. Det innebär också att emotionell instabilitet kan bli mildare eller svårare, beroende på om våra vuxna relationer är trygga eller otrygga.
När emotionell instabilitet blir begränsande
När problemen leder till stora svårigheter i vardagen och ett stort lidande för individen kallas det för emotionellt instabilt personlighetssyndrom eller borderline personlighetssyndrom. Personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom upplever ofta en stark separationsrädsla, stora relationssvårigheter, en instabil självbild och tomhetskänslor. Det är vanligt att få känsloutbrott, men ibland är ilskan riktad inåt mot en själv, och den blir då inte lika tydlig för omgivningen. Ibland känner man sig avskärmad från verkligheten och man kan ha ett självskadebeteende.
Hur behandlar man känslomässig instabilitet?
Personer med emotionell instabilitet får ofta god hjälp av behandling. I terapin jobbar man med att hjälpa personen att inte stänga av känslomässigt. Man får i en trygg miljö möjlighet att stanna upp i känslor som man vanligtvis undviker. Man kan få hjälp att förhålla sig annorlunda och inte vara lika styrd av sin historia. En terapi handlar om att förstå mer om varför man agerar som man gör, och hur man kan använda sig av den information som känslorna ger. I en terapi kan man gå från att se på sin höga känslighet som ett hinder, till att börja tänka på den som en tillgång som kan guida en.