Passiv aggressivitet och psykologin bakom
Passiv aggressivitet är tendensen hos en människa att kommunicera ilska på ett indirekt snarare än ett direkt sätt. En person som är passivt aggressiv säger en sak och gör en annan. Exempelvis kanske den passivt aggressiva är positiv och tillmötesgående till något du ber hen om, men uttrycker ilska genom att undvika eller skjuta upp det som saken gäller. Som ett karaktärsdrag är passivt aggressiva människor ofta trumpna och missnöjda, i synnerhet gentemot människor i auktoritetsposition.
I sitt inre liv har passivt aggressiva ofta egna behov som de inte kan uttrycka därför att de inte kan förvänta sig att någon skulle vilja/kunna uppfylla dem. Alternativt att de får sina behov uppfyllda men då känner skuld och skam över att de hamnat i en beroendesituation gentemot personen som hjälper dem. Passivt aggressiva människor lever i fantasin att andra människor magiskt kan uppfylla deras behov utan att de själva ska behöva uttrycka vad de behöver. Alternativt att man säger vad man behöver vid ett enskilt tillfälle och därefter tänker att den andra personen ska minnas det för alltid och kunna generalisera och skräddarsy hjälpen till olika livssituationer. Man har samma implicita emotionella förväntningar på världen som ett litet barn.
Omöjligheten i detta leder ofta till ändlös frustration eftersom den andra parten främst har sitt eget att tänka på. Att den andra tänker på sitt medför en frustration som väcker ilska. Ilskan kan inte uttryckas direkt eftersom man då samtidigt behöver erkänna de egna behov som gav upphov till den. Men man vill inte kännas vid sina behov eftersom man skäms för dem. Man får för sig att den andra är arg på en eftersom man kräver saker av den, på grund av en mentaliseringsbrist (teleologiskt läge) som säger att ens tolkning av den andres ointresse/motvilja med nödvändighet måste vara korrekt eftersom den är baserad på en känsla man har, något som känns verkligt.
Man får för sig att den andre är aktivt missunnsam snarare än mer oskyldigt okunnig. Och om andra ständigt är missunsamma, varför skulle man gå dem till mötes? Ändå går man dem till mötes eftersom man är rädd för dem eftersom man är beroende av dem och eftersom de har makten att bekräfta eller avvisa en. Lösningen blir att gå dem till mötes på ett ytligt plan samtidigt som man motverkar dem på ett djupare plan.
Att vara passivt aggressiv kan vara ett mänsklig helvete. Likaså att vara med någon som är det. När två personer återkommande är passivt aggressiva i en relation så riskerar det att förgifta hela relationen. En vanlig känsla är att världen blir låst och obegriplig, i synnerhet i situationer då man får kontakt med och samtidigt intensivt värjer sig mot sin egen sårbarhet.
Är du själv passivt aggressiv eller lever med någon som är det? Hör av dig så hjälper vi dig att på ett konstruktivt sätt uttrycka dina behov och sätta gränser.
