Varför får man borderline/emotionell instabilitet?

Vi har tidigare skrivit om stigmat kring emotionell instabilitet och om hur många personer med emotionell instabilitet håller uppe en fasad för att dölja hur de mår. I det här inlägget berättar vi om den biosociala modellen, som beskriver samspelet mellan arv- och miljöfaktorer vid uppkomsten av borderline.

Den biosociala modellen

Barn föds med olika temperament och vissa barn är känsligare än andra. Känsliga barn reagerar starkare i fler situationer, på mindre stimulin och det tar längre tid för dem att lugna sig. De här barnen är också känsliga för hur omgivningen bemöter dem.

Föräldrar till ett högkänsligt barn kan uppleva att de är otillräckliga i att möta barnets behov, vilket gör att de bemöter barnets känslouttryck som icke-önskvärda. När man känner sig otillräcklig är det lätt uttrycka att det är fel på den andra som reagerar så starkt. Men ett sådant bemötande kommer att öka barnets känslighet ännu mer. Det känsliga barnet får på så sätt inte hjälp att ta hand om sina starka känslor. Det kan få svårt att reglera sina känslor och kan börja agera ut dem mot omgivningen. Omgivningen reagerar då ännu starkare med att det är fel på barnet som gör så. En negativ spiral har skapats, där barnets känslighet och omgivningens icke-tolerans förstärker varandra.

Läs mer om hur samspelet mellan förälder och barn påverkar vår förmåga att känsloreglera.

I en terapi med emotionellt instabila personer jobbar man med att “lära om” när det kommer till känsloreglering. Personen behöver både få lära sig att ta sina känslor på allvar, men också att hitta andra sätt än att agera ut känslorna på omgivningen.

Känner du igen dig i borderline/emotionell instabilitet? Boka ett kostnadsfritt matchningssamtal hos oss, så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa dig.